Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för utvecklingen av gensaxen CRISPR-Cas9

Nobelpriset i kemi 2020 går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för utvecklingen av gensaxen CRISPR-Cas9. Med hjälp av gensaxen CRISPR-Cas9 kan man ändra arvsmassan i olika slags levande organismer med stor precision och inom loppet av några veckor.

Emanuelle Charpentier

Emmanuelle Charpentier är 51 år och född i Frankrike, men var verksam vid Umeå universitet när hon gjorde sin banbrytande upptäckt.

Upptäckten av gensaxen var oväntad. När Emmanuelle Charpentier studerade bakterien Streptococcus pyogenes, som orskar halsfluss, upptäckte hon en tidigare okänd molekyl, tracrRNA och kunde visa att tracrRNA är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, CRISPR-Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Upptäckten publicerades 2011.

Jennifer Doudna

Senare under 2011 inledde Charpentier ett samarbete med biokemisten Jennifer Doudna. Jennifer Doudna är 56 år gammal och ursprungligen från Washington, D.C, i USA.

Tillsammans lyckades Doudna och Charpentier under 2012 att få gensaxen från bakteriens immunförsvar att fungera i ett provrör.

Sedan dess har användningen av gensaxen CRISPR-Cas9 fullkomligt exploderat, och forskare över hela världen har tagit forskningen vidare.

Den har bidragit till mängder av viktiga grundvetenskapliga upptäckter och växtforskare har kunnat framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår många kliniska prövningar av nya terapier mot cancer och gensaxen skulle kunna göra det möjligt att bota svåra genetiska sjukdomar i framtiden.

risker och Etisk problematik

Men det finns också stora risker med den nya tekniken och många etiska överväganden som behöver göras. Även om den traditionella forskarvärlden är överens om att gå försiktigt fram finns det med all säkerhet mindre nogräknade individer och stater som använder tekniken till modifieringar som inte skulle godkännas av det stora forskarkollektivet.

Återstår att se om upptäckten främst blir till nytta för mänskligheten eller om oönskade modifieringar som inte går att stoppa eller dra tillbaka kommer att göras.

Läs mer om Crispr cas 9

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.