Genmodifierad bomull ger ökad skörd och minskad användning av bekämpningsmedel

Den genmodifierade och insektsresistenta Bt-bomullen har funnits på den indiska marknaden sedan 2002 och majoriteten av all bomull som odlas i världen är s.k. Bt-bomull.

Bt-bomullen har visat sig ge bra skörd både i områden med konstbevattning och i de utan. Enligt en rapport från Indien 2013 har skörden där ökat från 400-500 kg/hektar till 800 -1000 kg/hektar i områden utan konstbevattning och från 1000-1200 kg/hektar till 2200-2400 kg/hektar i konstbevattnade områden. På nationell nivå har skörden ökat med i genomsnitt 40 procent under en tioårs-period.

Odling av Bt-bomull har även lett till en drastisk minskning av bekämpningsmedel mot bomullsmalen (Helicoverpa armigera). I Indien var minskningen mer än 80 procent mellan åren 2001 till 2011.

Även i USA har man sett minskad användning av bekämpningsmedel mot bomullsmalen och i studier har man sett att den biologiska mångfalden bevarats bättre där man använt bt-bomull.

Ett problem på sikt är dock utvecklandet av resistens hos bomullsmalen.

Bt-bomullen säljs i Indien tillsammans med konventionella bomullsfrön som är avsedda att användas som refugplanteringar. Detta för att fördröja utvecklingen av resistens i populationer av bomullsmalen. Cirka 90 procent av de tillfrågade lantbrukarna använder dock inte utsädet till refugplanteringar. Enligt lantbrukarna själva kastar de bort det konventionella utsädet eller säljer det för en billig penning. Endast några få procent av lantbrukarna planterar refuger, trots att det är ett krav enligt lagstiftningen.

Genetisk modifiering skapar Kassava med hög resistens mot skadligt virus

Forskare har med hjälp av genetisk modifiering utvecklat en kassava-sort med hög resistens mot viruset Cassava Brown Streak Virus som är en allvarlig skadegörare och orsakar stora skördeförluster av Kassava i östra och centrala Afrika.
Den modifierade kassavan har testats i fältförsök i Uganda och Kenya och en ansökan om marknadsgodkännande lämnades in till Kenyas biosäkerhetsmyndighet sommaren 2020.

Kassava är en viktig gröda på den afrikanska kontinenten.

Källor
Public Participation for Cassava Project, National Biosafety Authority, Kenya.
VIRCA Plus: https://cassavaplus.org

Kinesisk forskare säger sig stå bakom världens första Crispr-cas9 redigerade bebisar


En forskare i Kina uppger sig vara den första som använt gensaxen
Cripsr-Cas9 för att redigera dna i embryostadiet hos tvillingparet. Men försöket har vare sig bekräftats eller granskats av utomstående experter.

Det är den kinesiske forskaren He Jiankui som uppger sig ha använt gensaxen Cripsr-Cas9 för att redigera ett tvillingpars dna i embryostadiet med syftet att göra tvillingflickorna resistenta mot hiv-virus.

Det han har gjort är att inaktivera en specifik gen, CCR5, som underlättar för hiv-virus att komma in i en cell. Baksidan med att inte ha en normalfungerande CCR5-gen är att man löper högre risk att få nilfeber eller dö av influensa.

Tvillingflickorna föddes i november 2018 och genredigering på det här sättet av humant DNA har setts som mycket problematisk av flertalet forskare och andra.


køb cialis
køb viagra

Forskarvärlden ser stora risker med att använda gensaxen på mänskliga könsceller eftersom förändringarna då kan gå i arv. I dag vet vi inte heller säkert hur andra gener påverkas av Crispr-tekniken. Tidigare studier har visat att det finns en så kallad off target-effekt. Det innebär att gensaxen kan klippa fel, eller påverka andra gener utöver de tänkta. Det är därför tekniken är så hårt reglerad på många håll i världen i dag.

Flera forskare har tittat närmare på det material som forskaren He Jiankui har lämnat till nyhetsbyrån AP. Deras bedömning är att det inte går att säga om gentekniken utifrån detta verkligen har fungerat som tänkt, men det finns tecken på att det inte har fungerat fullt ut. Man har inte heller kunnat säga säkert om metoden har gjort någon annan skada hos tvillingflickorna.

Genterapi revolutionerar behandlingsformer mot sjukdomar

Idag läggs alltmer fokus på att med hjälp av gentester välja just de läkemedel som är rätt för varje enskild patient. Två patienter med t.ex. bröstcancer kan ha hjälp av helt olika läkemedel beroende vilka mutationer som finns i deras cancerceller.

Nästa steg är att reparera skador i arvsmassan eller tillföra nya gener som hjälper kroppen att bli frisk, s.k. genterapi.

Även om behandling med genterapi kan vara dyr kan det ändå ofta bli billigare i det långa loppet. Traditionellt har vi tagit läkemedel som kompenserar för någon defekt i kroppen. T.ex. så tillför man insulin till personer som saknar insulin eller ger blodfettssänkande läkemedel till personer med förhöjda blodfetter, vilket ofta handlar om livslånga behandlingar.

Med genterapi kan det i vissa fall räcka med en enda behandling för att bota en sjukdom.

Möjligt med behandling vid spinal muskelatrofi

Landstingen har nu fått rekomendationen från NT-rådet att erbjuda vissa patienter med den dödliga muskelsjukdomen spinal muskelatrofi, SMA, behandling med det nya läkemedlet Spinraza.

Det är de fall som diagnosen är genetiskt verifierad och vid  SMA typ 1 eller 2 som kan bli aktuella för behandling och då bara under vissa förutsättningar och under strikt kontroll. Behandling kan också komma ifråga för patienter med SMA typ 3 som debuterar före tre års ålder, om kriterierna är uppfyllda.

NT-rådet har utsett en expertgrupp som tillsammans med behandlande läkare ska ta ställning till om behandlingen ska sättas in i varje enskilt fall. Behandlingen ska utvärderas var sjätte månad och endast fortsätta om den visar god effekt.

Normalt är behandling med Spinraza extremt dyrt. En enda spruta kostar runt 800 000 kronor, vilket motsvarar en behandlingskostnad på 4,5 miljoner under det första året, men NT-rådet har förhandlat med företaget Biogen om hemlig men avsevärd rabatt.

Spinraza ges som en injektion i ryggmärgskanalen och verkar genom att öka mängden av ett viktigt protein som patienterna har brist på.