Den genmodifierade och insektsresistenta Bt-bomullen har funnits på den indiska marknaden sedan 2002 och majoriteten av all bomull som odlas i världen är s.k. Bt-bomull.

Bt-bomullen har visat sig ge bra skörd både i områden med konstbevattning och i de utan. Enligt en rapport från Indien 2013 har skörden där ökat från 400-500 kg/hektar till 800 -1000 kg/hektar i områden utan konstbevattning och från 1000-1200 kg/hektar till 2200-2400 kg/hektar i konstbevattnade områden. På nationell nivå har skörden ökat med i genomsnitt 40 procent under en tioårs-period.

Odling av Bt-bomull har även lett till en drastisk minskning av bekämpningsmedel mot bomullsmalen (Helicoverpa armigera). I Indien var minskningen mer än 80 procent mellan åren 2001 till 2011.

Även i USA har man sett minskad användning av bekämpningsmedel mot bomullsmalen och i studier har man sett att den biologiska mångfalden bevarats bättre där man använt bt-bomull.

Ett problem på sikt är dock utvecklandet av resistens hos bomullsmalen.

Bt-bomullen säljs i Indien tillsammans med konventionella bomullsfrön som är avsedda att användas som refugplanteringar. Detta för att fördröja utvecklingen av resistens i populationer av bomullsmalen. Cirka 90 procent av de tillfrågade lantbrukarna använder dock inte utsädet till refugplanteringar. Enligt lantbrukarna själva kastar de bort det konventionella utsädet eller säljer det för en billig penning. Endast några få procent av lantbrukarna planterar refuger, trots att det är ett krav enligt lagstiftningen.

Forskare har med hjälp av genetisk modifiering utvecklat en kassava-sort med hög resistens mot viruset Cassava Brown Streak Virus som är en allvarlig skadegörare och orsakar stora skördeförluster av Kassava i östra och centrala Afrika.
Den modifierade kassavan har testats i fältförsök i Uganda och Kenya och en ansökan om marknadsgodkännande lämnades in till Kenyas biosäkerhetsmyndighet sommaren 2020.

Kassava är en viktig gröda på den afrikanska kontinenten.

Källor
Public Participation for Cassava Project, National Biosafety Authority, Kenya.
VIRCA Plus: https://cassavaplus.org

Idag läggs alltmer fokus på att med hjälp av gentester välja just de läkemedel som är rätt för varje enskild patient. Två patienter med t.ex. bröstcancer kan ha hjälp av helt olika läkemedel beroende vilka mutationer som finns i deras cancerceller.

Nästa steg är att reparera skador i arvsmassan eller tillföra nya gener som hjälper kroppen att bli frisk, s.k. genterapi.

Även om behandling med genterapi kan vara dyr kan det ändå ofta bli billigare i det långa loppet. Traditionellt har vi tagit läkemedel som kompenserar för någon defekt i kroppen. T.ex. så tillför man insulin till personer som saknar insulin eller ger blodfettssänkande läkemedel till personer med förhöjda blodfetter, vilket ofta handlar om livslånga behandlingar.

Med genterapi kan det i vissa fall räcka med en enda behandling för att bota en sjukdom.

År 2003 godkändes den första komersiella genterapi-medicinen på marknaden i Kina. Det var Gendicin som används mot skivepitelkarcinom i huvud och nacke.

Gendicin använder ett adenovirus för att införliva p53 tumör suppressor generna.

Advexin som utvecklats i USA har liknande funktion som Gendicin.

Genom att modifiera generna i vårt genom kan vi både förändra egenskaper, bota sjukdomar och styra utseendet. Men finns det risker som vi ännu inte känner till.